Hur beskattas styrelsearvode till utomlands bosatta styrelseledamöter?

Det är vanligt att svenska aktiebolag har utomlands bosatta personer i sin styrelse. För internationella företag är detta snarare standard än undantag. Samtidigt skiljer sig beskattningen av styrelsearvoden på flera avgörande punkter från beskattningen av vanlig tjänsteinkomst.

Det är därför viktigt, både för det svenska bolaget och för styrelseledamoten, att känna till vilka regler som gäller och vilka skyldigheter som uppkommer i gränsöverskridande situationer.

Utländska styrelseledamöter i svenska aktiebolag – rättsliga utgångspunkter

Styrelsesammansättning enligt aktiebolagslagen

Enligt aktiebolagslagen ska ett svenskt aktiebolag ha en styrelse med minst en ledamot. Det finns inga generella rättsliga hinder mot att utse utomlands bosatta personer till styrelseledamöter i ett svenskt aktiebolag.

Däremot gäller som huvudregel att minst hälften av styrelseledamöterna ska vara bosatta inom EES-området. I vissa fall kan dispens från detta krav beviljas efter ansökan.

Kan styrelsearvode faktureras av en utomlands bosatt ledamot?

Styrelsearvode och HFD:s praxis

En central fråga vid beskattning av styrelsearvoden är om arvodet kan faktureras via styrelseledamotens eget bolag. Enligt fast praxis från Högsta förvaltningsdomstolen kan styrelsearvoden som huvudregel inte faktureras, oavsett om ledamoten är bosatt i Sverige eller utomlands.

Det innebär att styrelsearvode ska beskattas som inkomst av tjänst, det vill säga som lön. Detta skiljer sig från vad som gäller i många andra länder, där det är vanligt att styrelseledamöter fakturerar sitt arvode via ett eget bolag.

För styrelseuppdrag i svenska aktiebolag är detta dock inte möjligt.

Hur beskattas utomlands bosatta styrelseledamöter i Sverige?

Begränsad skattskyldighet och undantaget för styrelsearvode

En person som är bosatt utomlands är normalt sett begränsat skattskyldig i Sverige. Det innebär som huvudregel att personen endast är skattskyldig i Sverige för arbete som utförs här.

För styrelsearvoden gäller dock ett särskilt undantag. Undantaget innebär att styrelsearvoden från svenska bolag är skattepliktiga i Sverige även om styrelsearbetet har utförts helt utanför Sverige.

Det saknar alltså betydelse var styrelsearbetet faktiskt utförs. Så länge arvodet betalas från ett svenskt bolag vill Sverige beskatta inkomsten. Detta är ofta överraskande för utländska styrelseledamöter och leder i praktiken ofta till dubbelbeskattning.

SINK-beskattning av utländska styrelseledamöter

Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Utomlands bosatta styrelseledamöter som är begränsat skattskyldiga i Sverige beskattas normalt enligt SINK-lagen (särskild inkomstskatt för utomlands bosatta).

SINK-skatten är en platt skatt om 22,5 procent (sänkt från 25 procent från och med 1 januari 2026) och tas ut utan rätt till avdrag. Vissa begränsade undantag finns, bland annat avseende ersättning för resor och logi i samband med styrelsesammanträden. Skattesatsen ska sänkas ytterligare en nivå, till 20 %, från och med år 2027.

För att korrekt skatteavdrag ska kunna göras måste en ansökan om SINK lämnas in för styrelseledamoten. Ansökan tas i praktiken ofta fram av en skattejurist.

Vilka skyldigheter har svenska bolag med utländska styrelseledamöter?

Skatteavdrag och rapportering

Eftersom styrelsearvode till utländska styrelseledamöter är skattepliktigt i Sverige är det svenska bolaget skyldigt att göra skatteavdrag vid utbetalning av arvodet, på motsvarande sätt som vid löneutbetalningar.

Arbetsgivaravgifter och internationella socialförsäkringsregler

Som huvudregel ska arbetsgivaravgifter betalas på styrelsearvoden. Undantag kan dock finnas, bland annat enligt EU-rätten. Även i vilket land styrelsearbetet utförs och var ledamoten är bosatt kan få betydelse.

En ofta förbisedd risk är att det svenska bolaget kan bli skyldigt att betala arbetsgivaravgifter i det land där styrelseledamoten är bosatt, vilket kan medföra omfattande administrativa krav.

Eftersom reglerna är komplexa och situationsberoende bör varje fall analyseras separat.

Kan skatteavtal påverka beskattningen av styrelsearvoden?

Skatteavtalets begränsande effekt

Sverige har ingått ett stort antal bilaterala skatteavtal. I vissa fall begränsar dessa Sveriges rätt att beskatta styrelsearvoden till utomlands bosatta ledamöter.

Ett tydligt exempel är skatteavtalet mellan Sverige och USA, enligt vilket Sverige inte har rätt att beskatta styrelsearvode som en person med hemvist i USA erhåller, under förutsättning att styrelsearbetet utförts i USA.

Hur tillämpas skatteavtal i praktiken?

För att skatteavtalets bestämmelser ska få genomslag måste detta yrkas i samband med ansökan om SINK. Ett sådant yrkande tas fram av en skattejurist och kräver ofta kompletterande dokumentation.

Om både Sverige och bosättningslandet beskattar arvodet ska dubbelbeskattningen undanröjas genom tillämpning av skatteavtalets metodartikel.

Sammanfattning – vad bör utländska styrelseledamöter tänka på?

Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste punkterna för utomlands bosatta styrelseledamöter i svenska aktiebolag:

• Sverige vill som huvudregel beskatta styrelsearvodet, oavsett var arbetet utförts

• Skatteavtal kan i vissa fall begränsa Sveriges beskattningsrätt

• Det finns risk för dubbelbeskattning om skatteavtal inte tillämpas korrekt

• Svenska bolag har skyldighet att göra skatteavdrag och rapportera arvodet till Skatteverket

• Ansökan om SINK ska normalt göras årligen

• Arbetsgivaravgifter kan i vissa fall bli aktuella även utanför Sverige
  

Företräder du ett svenskt bolag med utomlands bosatta styrelseledamöter, eller är du själv styrelseledamot? Kontakta oss gärna på nomadtax om du vill säkerställa korrekt beskattning och undvika onödiga risker för både bolag och ledamöter.