Skatteavtal - hur fungerar dem?

Många personer har säkert hört talas om att det finns något som heter skatteavtal. Men hur fungerar egentligen skatteavtal, och kan de användas för skatteplanering? Sverige har ett relativt stort antal skatteavtal med länder världen över. Mer obskyra länder, och då främst länder i Afrika och Asien, saknar Sverige dock i många fall avtal med.

Vad är ett skatteavtal?

Det huvudsakliga syftet med ett skatteavtal, eller dubbelbeskattningsavtal som de också kallas, är att förhindra att en person eller ett bolag blir beskattat för samma inkomst i två länder. Skatteavtal verkar således genom att begränsa det skatteanspråk en stat kan ställa mot en person eller ett bolag.

Hur skatteavtal begränsar beskattning

I praktiken innebär detta exempelvis att Sverige kan tvingas helt ge upp beskattningen av en individs eller ett bolags inkomster, även om individen är obegränsat skattskyldig i Sverige. I andra fall stipulerar skatteavtal att ett land endast får beskatta med en viss maximal procentsats, såsom 15 %, vilket är en vanlig begränsning av ett lands rätt att beskatta utdelning.

Hur tillämpas skatteavtal?

Hemvist enligt avtalet

För individer är det av stor vikt att fastställa i vilket land personen ska anses ha sitt hemvist enligt avtalet. Detta görs genom en trapp liknande prövning genom den så kallade tie breaker regeln.

I vissa fall, även om detta är mindre vanligt vad gäller Sverige, kan det också behöva fastställas i vilket land ett bolag har sitt hemvist. Detta innebär att en bedömning ska göras av i vilket av länderna bolaget har sin så kallade verkliga ledning.

Tie breaker regeln steg för steg

För personer består prövningen något förenklat i att först bedöma om personen är obegränsat skattskyldig i båda stater. Om så är fallet går man vidare och bedömer om personen har stadigvarande tillgång till bostad i båda stater.

Om även detta är fallet ska istället prövas i vilket av länderna personen har sitt centrum för levnadsintressen. Detta innebär att en helhetsbedömning ska göras av personens personliga och ekonomiska intressen i staterna. Det finns rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen som ska beaktas för att förstå innebörden av denna prövning. OECD:s kommentarer till modellavtalet utgör också en viktig rättskälla vid tolkning av denna bedömning.

Ytterligare steg i prövningen

Det finns några ytterligare steg i tie breaker regeln, men det är sällan dessa tillämpas eftersom hemvistfrågan ofta löses på ett tidigare stadium i regeln.

Vilken effekt har ett skatteavtal på skatten?

När hemvistfrågan har lösts ska de så kallade fördelningsartiklarna i avtalet tillämpas. Detta kan exempelvis leda till att Sverige är förhindrat att beskatta inkomst av utdelning och kapitalvinst.

I många fall medför fördelningsartikeln om kapitalvinst att Sveriges tioårsregel sätts ned eller helt begränsas.

Skillnader mellan olika avtal

Varje skatteavtal ser olika ut eftersom det är ett resultat av förhandlingar mellan Sverige och det andra landet. Rent historiskt har Sverige blivit en hårdare förhandlingspart under senare år, eftersom det i skatteavtal av färskare ålder sällan intagits artiklar som gör att Sverige helt tappat sitt skatteanspråk i förhållande till inkomster som anses härröra från Sverige, såsom svensk tjänstepension.

Skatteavtal vid utflyttning från Sverige

Vid utflyttning från Sverige ska skatteavtalets påverkan alltid undersökas och planeras för att undvika att dubbelbeskattning sker av en individ eller ett bolag. I många fall kan en person även erhålla en mycket gynnsam skattesituation genom tillämpning av skatteavtalet.

Hur tillämpas skatteavtal i praktiken?

Yrkande gentemot Skatteverket

I praktiken kräver tillämpning av ett skatteavtals bestämmelser att man yrkar på detta gentemot Skatteverket. Förutom yrkandet måste också tillräcklig bevisning läggas fram som stödjer att man uppfyller de krav som ställs i skatteavtalet. Det kan exempelvis röra sig om att man behöver förse Skatteverket med ett hemvistintyg från den andra staten, där det framgår att man ses som tax resident i staten, vilket som ovan sagts är ett grundläggande steg i tie breaker regeln.

Ingen särskild blankett

Sverige har tyvärr ingen särskild blankett eller formulär som används när en person eller ett bolag ska erhålla rättigheter utifrån ett skatteavtal. Detta måste i stället göras manuellt i en juridisk skrift, där yrkanden och rättslig argumentation vävs samman.

Vi gör ofta detta för våra klienter, framför allt de som är utomlands bosatta, exempelvis i situationer där vi gör gällande att skatteavtalets bestämmelser innebär att Sverige inte får beskatta en mängd inkomster hos personerna, trots att de kanske fortfarande är obegränsat skattskyldiga på grund av väsentlig anknytning.

Om författaren och nomadtax

Felix Schöttle är jurist med specialisering inom svensk och internationell skatterätt och bistår entreprenörer, bolag och internationellt rörliga privatpersoner i gränsöverskridande skattefrågor, hemvistbedömningar och tillämpning av skatteavtal genom nomadtax.

Artikeln är endast avsedd som allmän information och utgör inte skatte- eller juridisk rådgivning. Professionell rådgivning bör alltid inhämtas utifrån den enskildes situation.