HFD avvisar förhandsbesked om väsentlig anknytning pga. bolagsinnehav

Efter att det rått viss torka under sommaren på mål från HFD, kom nyligen, närmare bestämt den 31 augusti 2026, ett avgörande från HFD avseende ett från Skatterättsnämnden överklagat förhandsbesked som rör väsentlig anknytning. Målet avser frågan huruvida ägande av ett svenskt aktiebolag medför att personen anses få väsentlig anknytning, trots att bolaget inte bedriver någon verksamhet i Sverige.

Vad är väsentlig anknytning?

Väsentlig anknytning är en av de tre grunder som finns i svenska inkomstskattelagen, som en fysisk person, alltså en individ (inte ett bolag), kan bli obegränsat skattskyldig genom.

Kortfattat innebär regeln om väsentlig anknytning att en person även efter att ha flyttat från Sverige, kan vara fortsatt obegränsat skattskyldig - alltså skattskyldig precis som när personen var bosatt i Sverige.

I inkomstskattelagen finns en katalog av s.k. "anknytningspunkter", alltså faktorer, som ska beaktas vid bedömningen av huruvida en person har väsentlig anknytning efter sin utflyttning. Faktorerna är bland annat huruvida personen är svensk medborgare, om personen har sin familj i Sverige, om personen har en bostad i Sverige som är inrättad för åretruntbruk, och om personen är ekonomiskt engagerad i Sverige genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger denne ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.

Enligt den mycket omfattande och högst komplexa samling rättspraxis som finns avseende väsentlig anknytning framgår dock att det endast är ett fåtal av de anknytningspunkter som räknas upp i lagen, som faktiskt leder till väsentlig anknytning. Bland dessa återfinns generellt sett den sistnämnda, alltså att ha väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.

Vad innebär "väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige"?

Det finns en oerhört stor mängd praxis från både HFD, Skatterättsnämnden och andra förvaltningsdomstolar avseende denna anknytningspunkt, men sammanfattningsvis kan man beskriva innebörden av denna anknytningspunkt som att det krävs ett innehav om minst tio procentenheter av aktierna i ett svenskt aktiebolag, för att detta ska anses medföra väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige, och således, väsentlig anknytning.

Det finns dock vissa undantag, som utkristalliserats genom senare års praxis - exempelvis att om en person varit utflyttad från Sverige under en längre tid, så är det under vissa omständigheter möjligt att ett innehav om mer än tio procent inte medför väsentlig anknytning. I vissa fall är det även möjligt att lägga ihop flera personers innehav, i förhållande till tioprocentsgränsen.

Hur såg omständigheterna ut i målet?

I målet, som utgör ett överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden, så var sökanden utflyttad från Sverige, till Spanien, sedan en kort tid tillbaka. Flytten skedde tillsammans med sökandens familj, vilken bestod av sökandens fru och deras minderåriga barn. Familjen hade sålt sin bostadsrättslägenhet i anslutning till flytten. Sökanden ägde samtliga aktier i ett svenskt aktiebolag, och han var även styrelseledamot i bolaget. Verksamheten som bedrevs i bolaget var ägarens egen konsultverksamhet avseende infrastrukturprojekt.

Sökanden ämnade att fortsätta verksamheten i bolaget efter utflyttningen till Spanien, men sökanden angav i sin ansökan att det i Sverige inte skulle finnas någon fysisk närvaro - varken i form av kontor, personal eller utrustning. Istället skulle all verksamhet ske från hemmet i Spanien, med undantag för någon kortare tjänsteresa till Sverige.

Frågan var således om innehavet av det svenska bolaget skulle anses utgöra väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige, trots att bolaget, som visserligen var svenskt, ej skulle bedriva någon verksamhet i Sverige.

Vad var Skatterättsnämndens bedömning?

Skatterättsnämnden inledde sin bedömning med att nämna att det saknades vägledning i lagtexten, och i förarbetena till stadgandet, avseende den nu aktuella situationen - nämligen att en person ägde samtliga aktier i ett svenskt bolag, men att bolaget skulle sakna faktisk verksamhet i Sverige.

Skatterättsnämnden sökte således vägledning i andra närliggande rättskällor, för att försöka definiera innebörden av vad just "näringsverksamhet i Sverige". Bland annat togs andra lagparagrafer upp i inkomstskattelagen, där begreppet "näringsverksamhet" återfinns. Nämnden pekade även på två rättsfall från HFD - varav det ena rörde innebörden av begreppet näringsverksamhet vid tillämpning av koncernbidragsreglerna - och där det andra rörde innebörden av att ha en enskild firma i samband med utflyttning från Sverige.

Skatterättsnämnden menade med hänvisning till rättsfallen att sökanden skulle anses ha väsentlig anknytning, även om verksamheten i aktiebolaget endast bedrevs från Spanien.

Hur resonerade HFD?

Efter att målet överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen, kom situationen att bedömas annorlunda i förhållande till Skatterättsnämndens avgörande. Tyvärr så valde HFD:s majoritet att avvisa ansökan om förhandsbesked. Anledningen till avvisandet var att man menade att sökanden hade lämnat motsägelsefulla uppgifter.

Närmare bestämt uttalade HFD att det av ansökan om förhandsbesked framgick att sökandens konsultverksamhet riktades mot svenska kunder, och då primärt mot Trafikverket, men att sökanden i en senare komplettering istället inkommit med uppgiften att verksamheten riktades mot kunder globalt snarare än bara mot svenska kunder.

HFD:s majoritet menade sammanfattningsvis att denna oklarhet medförde att sökanden inte hade beskrivit omständigheterna så tydligt och noggrant att frågorna kunde besvaras. Man valde således att avvisa ansökan - och alltså undanröja Skatterättsnämndens förhandsbesked - eftersom man ansåg att Skatterättsnämnden inte borde ha utfärdat något förhandsbesked på det enligt HFD bristfälliga underlaget.

Hur resonerade då minoriteten i HFD?

Minoriteten i HFD:s resonemang

I HFD:s avgörande var en av domarna skiljaktig - han höll alltså inte med majoriteten om att ansökan skulle avvisas. Intressant nog menade domaren att underlaget för ansökan var komplett, och att det alltså inte fanns sådana oklarheter som skulle leda till avvisning.

Ännu intressantare - menade domaren att ett av rättsfallen Skatterättsnämnden hade hänvisat till i sitt avgörande - inte var relevant för situationen i fråga - eftersom det avsåg en helt annan situation än den som var aktuell. Närmare bestämt menade domaren att det rättsfallet rörde ett helt vilande bolag - och inte ett bolag som bedrev verksamhet från ett annat land, vilket var situationen i det nu aktuella fallet.

Därav menade domaren att det stod klart att all verksamhet i bolaget skulle utföras från Spanien, och att bolaget därför inte kunde anses bedriva näringsverksamhet från Sverige.

Med anledning därav menade domaren att sökanden inte skulle anses ha väsentlig anknytning till Sverige, trots sitt innehav av samtliga aktier i sitt svenska aktiebolag.

Sammanfattande slutsatser

Vi på nomadtax har länge följt utvecklingen i praxis avseende väsentlig anknytning, och såg fram mot att HFD skulle förtydliga huruvida det faktiskt krävdes att verksamhet bedrevs i Sverige för att leda till väsentlig anknytning, eller om det var tillräckligt att bara äga mer än 10 % av aktierna i ett svenskt bolag - oavsett om verksamhet bedrevs i Sverige eller ej.

Tyvärr kom frågan ej att besvaras, eftersom HFD:s majoritet valde att avvisa ansökan på formell grund. Detta, att HFD avvisar ansökningar om förhandsbesked och därmed undanröjer Skatterättsnämndens förhandsbesked har blivit något av en stark trend under det senaste årtiondet, vilket av många jurister har pekats ut som ett hot mot förhandsbeskedsinstitutet. Att ansöka om förhandsbesked är en komplicerad process, som ofta kostar en hel del pengar, och som vid överklagan av målet till HFD ofta tar minst ett år - ibland flera.

Att då, efter att ha lagt ned dessa pengar och väntat i över ett år, få se sin ansökan avvisad av HFD, är inte en önskvärd ordning. Därav initierade faktiskt regeringen en utredning, där förslag ska ges för förbättringar av förhandsbeskedsinstitutet, för att göra det mer rättssäkert och tillgängligt. Vi på nomadtax är eniga i att det krävs en förändring av institutet, givet HFD:s ovilja att vilja pröva ansökningarna.

Men - för att återgå till själva sakfrågan - så är vi eniga med HFD:s skiljaktiga domare - att innehav av samtliga aktier i ett svenskt bolag som inte bedriver någon verksamhet i Sverige inte kan anses innebära att personen som innehar aktierna har väsentligt inflytande i en näringsverksamhet i Sverige. Detta följer enligt oss redan av stadgandets ordalydelse; det krävs ju att det är fråga om en näringsverksamhet i Sverige. Om bolaget i fråga inte bedriver någon verksamhet kan ju knappast kravet anses uppfyllt - även om bolaget genom att vara svenskt är skyldigt att betala svensk bolagsskatt - vilket bör anses vara en helt separat fråga.

Disclaimer

Denna artikel är skriven av jur. kand. Felix Schöttle - och utgör ej rådgivning, utan en allmänt hållen kommentar och ett referat avseende avgörandet från HFD. Vid utflyttning från Sverige är det oerhört viktigt att alltid inhämta professionell rådgivning innan du agerar.