Regeringen föreslår definition av "stadigvarande vistelse"!

Enligt svensk inkomstskattelag kan en individ bli obegränsat skattskyldig i Sverige på tre alternativa grunder: bosättning i Sverige, stadigvarande vistelse i Sverige eller väsentlig anknytning till Sverige. Just begreppet stadigvarande vistelse har länge varit oklart, men regeringen föreslår nu en tydligare definition som enligt förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2027.

Vad är stadigvarande vistelse?

Stadigvarande vistelse är en av tre alternativa grunder för att en fysisk person ska anses obegränsat skattskyldig i Sverige enligt svensk intern rätt. De övriga två grunderna är bosättning i Sverige och väsentlig anknytning till Sverige efter tidigare bosättning här.

Att en person är obegränsat skattskyldig innebär, förenklat uttryckt, att Sverige enligt intern rätt gör anspråk på att beskatta personens samtliga inkomster, oavsett om inkomsterna härrör från Sverige eller från utlandet. Det kan således röra sig om lön, utdelningar, kapitalvinster, pensioner, räntor, inkomster från utländska bolag eller inkomster från fastigheter utomlands.

Rent praktiskt innebär detta att en person som egentligen är bosatt utomlands, men som vistas tillräckligt mycket i Sverige, kan komma att behandlas som obegränsat skattskyldig här. Personen kan då, enligt svensk intern rätt, hamna i samma skattemässiga utgångsläge som en person som är bosatt i Sverige.

Varför är begreppet viktigt?

Frågan om stadigvarande vistelse är central eftersom den avgör om Sverige över huvud taget kan göra anspråk på att beskatta en persons globala inkomster enligt svensk intern rätt. Detta är en mycket långtgående skattekonsekvens, särskilt för personer med betydande inkomster eller tillgångar utanför Sverige.

För internationellt rörliga personer kan bedömningen därför få stor praktisk betydelse. Det gäller exempelvis personer som arbetar i flera länder, tidigare har varit bosatta i Sverige, flyttar till eller från Sverige, eller tillbringar återkommande perioder i Sverige utan att formellt vara bosatta här.

När anses man vistas stadigvarande i Sverige?

I många andra länder finns relativt tydliga regler för när en person anses bli skatterättsligt bosatt på grund av vistelsedagar. Ofta används en gräns om 180 eller 183 dagar per kalenderår.

Sverige saknar däremot en uttrycklig daggräns i inkomstskattelagen. Det finns alltså ej någon bestämmelse som säger att en person automatiskt anses vistas stadigvarande i Sverige efter exempelvis 183 dagar. I stället har innebörden av begreppet utvecklats genom praxis från Högsta förvaltningsdomstolen.

Detta har inneburit att bedömningen ofta har behövt göras utifrån en sammanvägning av flera faktorer, snarare än genom en enkel matematisk beräkning av antalet dagar i Sverige.

Dagens rättsläge enligt praxis

I praxis har Högsta förvaltningsdomstolen fäst vikt vid vistelsens längd, regelbundenhet, frekvens och omfattning. Det har alltså inte enbart varit fråga om hur många dagar en person vistas i Sverige, utan även hur vistelserna är fördelade över året och om vistelsen framstår som återkommande och systematisk. Man har även kunnat beakta vistelse under andra kalenderår än det som beskattningsfrågan faktiskt avser.

Detta har medfört att en person i vissa fall kan anses vistas stadigvarande i Sverige även om antalet dagar understiger vad många internationellt rörliga personer uppfattar som en vanlig 183-dagarsgräns. Samtidigt har gränsdragningen i andra fall varit svårbedömd, särskilt när vistelsen bestått av flera kortare perioder i Sverige.

Särskilt svårbedömda situationer

Reglerna har varit särskilt problematiska för personer som pendlar mellan Sverige och ett annat land, arbetar i Sverige några dagar per vecka, eller vistas i Sverige under återkommande perioder utan att ha en sammanhängande sexmånadersvistelse.

Samma problematik kan uppkomma för personer som tillbringar några månader i Sverige, därefter några månader utomlands, och sedan återkommer till Sverige senare under året. I sådana situationer har det inte alltid varit tydligt om vistelsen ska bedömas som stadigvarande eller inte.

Exempel på personer som kan påverkas

Frågan kan exempelvis aktualiseras för:

• personer som bor utomlands men arbetar regelbundet i Sverige,

• personer som tidigare har varit bosatta i Sverige och fortsätter att tillbringa längre perioder här,

• personer som flyttar till Sverige under ett beskattningsår,

• personer som flyttar från Sverige men återkommer regelbundet,

• digitala nomader och entreprenörer med återkommande vistelser i Sverige,

• personer med familj, bostad eller affärsintressen i Sverige.
  

För dessa grupper har dagens rättsläge ofta medfört ett betydande behov av individuell skatterättslig analys.

Vad föreslår regeringen?

Regeringen har genom Finansdepartementet tagit fram en lagrådsremiss där begreppet stadigvarande vistelse föreslås få en uttrycklig definition i inkomstskattelagen. Förslaget syftar till att ersätta delar av den nuvarande, mer skönsmässiga bedömningen med tydligare och mer förutsebara daggränser.

Enligt förslaget ska en person anses stadigvarande vistas i Sverige om personen uppfyller någon av två alternativa daggränser.

De föreslagna daggränserna

Enligt förslaget ska en person anses vistas stadigvarande i Sverige om personen:

• vistas i Sverige fler än 160 dagar under ett kalenderår, eller

• vistas i Sverige fler än 120 dagar under ett kalenderår, om personen även vistades fler än 120 dagar i Sverige under det närmast föregående kalenderåret.
  

Förslaget innebär alltså dels en huvudregel om fler än 160 dagar under ett kalenderår, dels en kompletterande regel för återkommande vistelser där personen vistas fler än 120 dagar i Sverige under två på varandra följande kalenderår.

Vad räknas som en vistelsedag?

Enligt förslaget ska endast dagar då vistelsen är förenad med dygnsvila i Sverige räknas som vistelsedagar. Detta är en viktig avgränsning, eftersom det innebär att varje fysisk närvaro i Sverige inte nödvändigtvis ska räknas fullt ut. Så är även fallet idag, givet praxis från HFD.

I praktiken blir frågan alltså inte enbart om personen har befunnit sig i Sverige under en viss dag, utan om personen haft sin dygnsvila i Sverige. Det kan exempelvis få betydelse vid kortare transitvistelser, resdagar eller andra situationer där personen endast tillfälligt befinner sig i Sverige utan att övernatta här.

Skillnaden mot nuvarande bedömning

Den föreslagna regleringen innebär en tydlig förändring jämfört med dagens ordning. I stället för att i varje enskilt fall behöva bedöma vistelsens regelbundenhet, frekvens och omfattning, kommer bedömningen i större utsträckning att utgå från uttryckliga daggränser.

Detta bör minska de arbiträra inslagen i bedömningen och göra det lättare för både enskilda och Skatteverket att avgöra när stadigvarande vistelse föreligger.

När föreslås reglerna börja gälla?

Förslaget är att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2027. Det är dock viktigt att framhålla att det fortfarande rör sig om ett lagförslag. Reglerna är därför inte slutligt antagna ännu.

Samtidigt finns det, såvitt vi kan se, inte några tydliga indikationer på att det skulle föreligga ett starkt politiskt motstånd mot att förtydliga begreppet stadigvarande vistelse. För personer som planerar sin vistelse i Sverige från och med 2027 kan det därför finnas goda skäl att med försiktighet redan nu beakta förslaget.

Vilken effekt kan de nya reglerna få?

Den viktigaste effekten av förslaget är sannolikt ökad förutsebarhet. Dagens regler har i många fall gjort det svårt för enskilda att på förhand avgöra om en viss vistelse i Sverige leder till obegränsad skattskyldighet. Detta har i sin tur gjort skatteplaneringen osäker, särskilt för personer med internationell anknytning.

Med en tydligare dagregel blir det lättare att strukturera sin vistelse i Sverige. Personer som bor utomlands kan i större utsträckning planera sin närvaro i Sverige utifrån konkreta gränsvärden, i stället för att behöva förhålla sig till en mer osäker helhetsbedömning.

Betydelse för utlandssvenskar, inflyttare och pendlare

Förslaget kan få särskilt stor betydelse för utlandssvenskar som fortsatt tillbringar tid i Sverige. Det kan exempelvis röra sig om personer som har familj, fritidsbostad, affärsintressen eller sociala band i Sverige, men som har sin huvudsakliga bosättning i ett annat land.

Det kan även få betydelse för personer som flyttar till Sverige eller från Sverige. Vid inflyttning aktualiseras frågan om när obegränsad skattskyldighet uppkommer. Vid utflyttning aktualiseras i stället frågan om personen, trots bosättning utomlands, fortsätter att vistas så mycket i Sverige att obegränsad skattskyldighet ändå uppkommer.

För personer som pendlar till Sverige för arbete kan de nya reglerna också bli centrala. En person som regelbundet arbetar i Sverige men bor i ett annat land behöver framöver vara särskilt uppmärksam på hur många vistelsedagar med dygnsvila som uppkommer i Sverige under kalenderåret.

Risker med att felaktigt utgå från en 183-dagarsregel

Vår erfarenhet är att många personer felaktigt utgår från att Sverige tillämpar en vanlig 183-dagarsregel. Detta är förståeligt, eftersom många andra länder använder sådana regler för att avgöra när en person blir skatterättsligt bosatt.

En sådan utgångspunkt kan dock vara riskabel i svensk rätt. En person kan enligt dagens regler i vissa fall anses vistas stadigvarande i Sverige även om personen inte passerat 183 dagar under ett kalenderår. I vissa fall (en omtalad kammarrättsdom) har det till och med varit tillräckligt med så lite som 79 dagar i Sverige per kalenderår. Den som felaktigt utgår från motsatsen kan därför underlåta att deklarera inkomster i Sverige, trots att svensk obegränsad skattskyldighet faktiskt kan föreligga.

Möjliga skattekonsekvenser vid felbedömning

Om Skatteverket vid en senare granskning bedömer att personen varit obegränsat skattskyldig i Sverige kan konsekvenserna bli omfattande. Det kan exempelvis bli fråga om svensk beskattning av utländska inkomster, ränta och i vissa fall skattetillägg eller andra påföljder.

För personer med betydande utländska inkomster eller kapitaltillgångar kan en sådan felbedömning därmed få mycket stora ekonomiska konsekvenser. Det är därför viktigt att frågan analyseras i förväg, särskilt vid återkommande vistelser i Sverige.

Påverkar skatteavtal stadigvarande vistelse?

Ja, skatteavtal kan få mycket stor betydelse. Det är dock viktigt att skilja mellan svensk intern rätt och skatteavtal.

Stadigvarande vistelse är en internrättslig grund för obegränsad skattskyldighet i Sverige. Om en person anses vistas stadigvarande i Sverige kan personen alltså vara obegränsat skattskyldig enligt svensk inkomstskattelag. Det innebär emellertid inte automatiskt att Sverige i slutändan har rätt att beskatta alla personens inkomster.

Svensk intern rätt och skatteavtal måste bedömas separat

Bedömningen bör normalt göras i två steg. Först prövas om personen är obegränsat skattskyldig enligt svensk intern rätt, exempelvis på grund av bosättning, stadigvarande vistelse eller väsentlig anknytning.

Därefter måste man bedöma om ett tillämpligt skatteavtal begränsar Sveriges beskattningsrätt. Om personen enligt skatteavtalets hemvistartikel anses ha hemvist i ett annat land, kan Sverige i många fall vara förhindrat från att beskatta vissa inkomster, även om personen är obegränsat skattskyldig enligt svensk intern rätt.

Praktisk betydelse

Det är därför inte tillräckligt att enbart räkna dagar i Sverige. Även om en person passerar de svenska gränserna för stadigvarande vistelse måste man analysera om ett skatteavtal begränsar Sveriges beskattningsrätt.

Samtidigt ska man inte heller utgå från att ett skatteavtal alltid undanröjer svensk skatt. Vissa inkomster kan fortfarande få beskattas i Sverige, beroende på inkomstslag och det aktuella skatteavtalets utformning.

Vår kommentar

Det är enligt vår uppfattning positivt att begreppet stadigvarande vistelse föreslås få en tydligare definition. Frågan är grundläggande, eftersom den kan avgöra om Sverige har rätt att beskatta en persons globala inkomster enligt intern rätt.

Förslaget bör skapa större förutsebarhet för personer som bor utomlands men vistas i Sverige, liksom för personer som flyttar till eller från Sverige. Det bör även underlätta Skatteverkets tillämpning av reglerna.

Samtidigt är det viktigt att framhålla att de nya reglerna inte innebär att alla andra frågor försvinner. En person kan fortfarande behöva analysera bosättning, väsentlig anknytning och skatteavtal. I de flesta internationella situationer är det just kombinationen av dessa regler som avgör den slutliga skattekonsekvensen.

Behöver du hjälp att bedöma stadigvarande vistelse i Sverige?

Vi hjälper regelbundet internationella privatpersoner, entreprenörer och executives med frågor om svensk skattskyldighet, stadigvarande vistelse, väsentlig anknytning och skatteavtal.

Om du bor utomlands men tillbringar tid i Sverige, eller om du planerar att flytta till eller från Sverige, kan det vara viktigt att i förväg analysera om din vistelse riskerar att medföra obegränsad skattskyldighet i Sverige.

En sådan analys bör normalt inte endast omfatta antalet dagar i Sverige, utan även övriga svenska anknytningsfaktorer, personens globala inkomstsituation och eventuellt tillämpligt skatteavtal.

Disclaimer

Denna artikel är skriven av Felix Schöttle, jur. kand. Artikeln är endast avsedd som allmän information och utgör inte juridisk rådgivning, skatterådgivning eller annan professionell rådgivning.

Bedömningen av stadigvarande vistelse, obegränsad skattskyldighet, väsentlig anknytning och skatteavtal är ofta beroende av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Vi rekommenderar därför alltid att individuell rådgivning inhämtas innan några åtgärder vidtas, eller underlåts, med anledning av informationen i denna artikel.