Skatteverket förlorar kammarrättsmål om väsentlig anknytning

En av Sveriges största finansprofiler vann i januari 2026 ett mål i Kammarrätten i Stockholm om huruvida han hade väsentlig anknytning till Sverige genom ett indirekt aktieinnehav i Volvo AB. Skatteverkets argumentation var uppseendeväckande och indikerade en bristande förmåga att tillämpa etablerad praxis, vilket domstolen tydligt korrigerade. Målet rörde mycket stora belopp och illustrerar hur långtgående konsekvenser en anknytningsbedömning kan få för personer som flyttat från Sverige men fortfarande har ekonomiska kopplingar hit.

Samtidigt visar målet något mer principiellt oroande: att Skatteverket är berett att driva processer även i situationer där rättsläget enligt praxis framstår som förhållandevis klart, vilket väcker frågor ur ett rättssäkerhetsperspektiv.

Vad är väsentlig anknytning?

Väsentlig anknytning är en av tre grunder för obegränsad skattskyldighet i Sverige, tillsammans med bosättning i Sverige och stadigvarande vistelse här. Reglerna syftar till att fånga upp situationer där en person formellt har flyttat, men fortfarande anses ha så starka band till Sverige att full svensk beskattning ska bestå.

Rättslig reglering

I 3 kap. 7 § inkomstskattelagen finns en uppräkning av de s.k. anknytningspunkter som ska beaktas vid bedömningen. Bestämmelsen bygger på en helhetsbedömning där rättspraxis har fått en avgörande betydelse.

De viktigaste anknytningspunkterna i praxis

Trots lagens uppräkning är det i praktiken vissa faktorer som väger tyngst.

1. Familj i Sverige

Make, maka eller minderåriga barn i Sverige är ofta en mycket tung anknytningsfaktor.

2. Behållande av tidigare permanentbostad i Sverige

Fortsatt innehav av den tidigare permanentbostaden talar starkt för fortsatt anknytning. Skatteverket menar att sådant innehav innebär väsentlig anknytning under de första fem åren av en utflyttning från Sverige.

3. Väsentligt inflytande i svensk näringsverksamhet

Ägande och inflytande i svenska bolag och näringsverksamheter är ofta avgörande i mer komplexa internationella situationer. Det var denna punkt som stod i centrum i målet.

Hur såg omständigheterna ut i fallet?

Den aktuella personen hade flyttat från Sverige till en ö i Engelska kanalen. Några år senare inledde Skatteverket en revision som ledde till omprövningsbeslut för flera år.

Han ägde en betydande andel (cirka 20 %) i en hedgefondstruktur och arbetade där som ekonomichef och sedermera Head of Operations. Fonden investerade i flera större bolag, däribland svenska börsbolag.

Indirekt koppling till Volvo

Genom fonden fanns ett indirekt innehav i Volvo motsvarande cirka 8 procent av kapitalet och cirka 15 procent av rösterna.

Skatteverket ansåg att hans ställning i fonden innebar ett sådant inflytande att han indirekt hade väsentligt inflytande i Volvo. Han bedömdes därför som obegränsat skattskyldig i Sverige, och utdelningar om över 150 miljoner kronor togs upp till beskattning. Skattetillägg om 40 procent påfördes.

Att denna linje drevs trots att kapitalandelen låg tydligt under den nivå som i praxis normalt krävs är i sig anmärkningsvärt.

Hur ser rättsläget ut?

Frågan om väsentligt inflytande genom aktieinnehav har behandlats i flera avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen.

Tioprocentsgränsen i praxis

En central utgångspunkt är att innehav under cirka 10 procent av aktierna i ett svenskt bolag normalt inte ansetts ge väsentligt inflytande. Gränsen är inte lagfäst men tydligt förankrad i praxis från Högsta Förvaltningsdomstolen.

Undantag kan finnas, exempelvis när ett färre antal personer tillsammans kontrollerar ett bolag, eller då sambor eller makar äger andelar i samma bolag, men huvudregeln är att mindre innehav än så inte räcker.

Hur resonerade Skatteverket?

Skatteverket menade att tioprocentspraxis endast skulle gälla fåmansföretag, utan tydligt stöd i rättspraxis. Samtidigt framgår det av praxis att det är kapitalandelen, snarare än röstandelen, som är central.

Att driva en sådan linje innebär en betydande rättsosäkerhet för den enskilde när etablerade gränser ifrågasätts i efterhand.

Hur resonerade domstolen?

Kammarrätten tog sin utgångspunkt i etablerad praxis kring vad som krävs för att ett aktieinnehav ska anses ge väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Domstolen konstaterade att innehav som understiger 10 procent av aktierna i ett bolag enligt rättspraxis normalt inte anses ge ett sådant inflytande. Någon begränsning av denna princip till fåmansföretag gjordes inte, vilket i praktiken innebar att Skatteverkets centrala invändning föll.

Vidare ansåg domstolen att den omständigheten att fonden hade en högre röstandel än kapitalandel i Volvo inte förändrade bedömningen. I tidigare praxis har röstandel inte tillmätts avgörande betydelse i detta sammanhang, och kammarrätten höll fast vid denna linje.

Domstolen betonade också att det inte är storleken på det ekonomiska engagemanget som är avgörande, utan vilket faktiskt inflytande det ger. Att fonden bedrev ett aktivt ägande och att personen fått ersättning i form av carried interest ansågs därför inte tillräckligt för att statuera väsentligt inflytande.

Därtill framkom det inte att han personligen deltagit i Volvos verksamhet eller haft någon roll som gett honom ett direkt inflytande i bolaget. Hans funktion beskrevs som intern inom fondstrukturen och inte kopplad till operativ påverkan på Volvo.

Slutligen gjorde domstolen en samlad bedömning av övriga anknytningsfaktorer. Att han var svensk medborgare och ägde ett fritidshus i Sverige utrustat för åretruntbruk ansågs, mot bakgrund av omständigheterna i övrigt, inte tillräckligt för att han skulle anses ha haft väsentlig anknytning under de aktuella åren.

Sammanfattning – en viktig dom för rättssäkerheten

Domen bekräftar att indirekt ägande som undestiger 10 % av kapitalet, inte leder till väsentlig inflytande och däremed väsentlig anknytning. Det krävs att det direkta eller indirekta innehavet uppgår om minst tio procent.

Samtidigt visar målet att Skatteverket kan angripa skattskyldiga även där verkets tolkning framstår som svagt förankrad i lag och praxis. När mycket stora belopp och skattetillägg kombineras med en sådan rättstillämpning uppstår en tydlig risk för att rättssäkerheten för svenska skattebetalare urholkas.

Om nomadtax

Nomadtax drivs av Felix Schöttle, svensk jurist med specialisering inom svensk och internationell skatterätt. Byrån arbetar bl.a. med frågor om utflyttning, väsentlig anknytning och internationell beskattning. Artikeln är generell information och utgör inte rådgivning. För individuell bedömning rekommenderas personlig rådgivning.

Kontakta oss om du är intresserad av rådgivning.