Analys avseende införande av exitskatt, förmögenhetsskatt och andra inkomstskatter efter 2026 års valresultat

Efter att valresultatet nyligen blev klart, men som inte vid tidpunkten för denna artikels författande har lett till bildandet av någon regering, står det i vart fall klart att många svenskar oroar sig för att partierna på vänsterkanten i Sverige kan komma att införa nya skatter. I denna artikel görs en analys av vilka sådana skatter som skulle kunna bli aktuella, vad de innebär för entreprenörer och förmögna personer i allmänhet, sannolika effekter av skatterna, samt vad som kan göras för att undvika exponering gentemot dem. Vi kommer i denna analys primärt att fokusera på en eventuell exitskatt, eftersom vi bedömer det som mest sannolikt att en sådan skulle införas, samt att den av de föreslagna skatterna sannolikt skulle medföra de mest dramatiska effekterna.

Kort om valet 2026 och vänstersidans utspel i skattefrågor

Det är tydligt att Socialdemokraterna inför detta val tydligt har fört en retorik som får anses utgöra ett steg åt vänster, jämfört med vad som varit fallet i de senaste valen. Uttryck som att skatter ej ska höjas för "vanligt folk" (vad nu detta är), samt att "de rika ska betala", har varit ständigt återkommande.

Men vad har Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet rent konkret haft för förslag på förändringar av skattelagstiftningen? Jo, bland partiernas förslag återfinns bland annat:

• (S): Höjd skatt på ISK för personer med "stora ISK-innehav"

• (S): Skattereform med större likformighet mellan arbete och kapital

• (S): Införande av en ny "beredskapsskatt", som verkar vara någon form av inkomstskatt som ska träffa högre inkomster av kapital och tjänst

• (S), (V) och (MP) har också så sent som under våren 2026 i riksdagen påtalat behovet av en s.k. "exitskatt"

• (V): Införande av en "miljardärsskatt", vars konstruktion framstår som högst oklar

• (MP): Höjd beskattning av större kapitalinkomster

• (MP): Införande av en "miljardärsskatt" på 2 % av tillgångar, för individer med tillgångar över 1 miljard kronor
  

Förslagen kan således sammanfattas som att det finns relativ enighet i att kapitalbeskattningen ska vara högre än vad den är idag, att en ny slags förmögenhetsskatt införs för personer med större tillgångar, samt att en exitskatt införs.

Effekter av högre kapitalbeskattning

En högre kapitalbeskattning är självklart något som primärt drabbar individer och juridiska personer som äger tillgångar och får avkastning på dem. Det kan därför antas att högre kapitalskatter i högre mån "låser in" kapital, på så sätt att kapitaltillgångar ej avyttras eftersom man vet om att det kommer med en större skattenota.

Det kan även vara så att utländskt kapital ej längre finner Sverige lika attraktivt för investeringar och etableringar. Även för ekonomin i stort bör effekterna vara kännbara av en högre kapitalbeskattning, eftersom det bör påverka människors vilja att investera sitt kapital i värdepapper. I denna del har Sverige hittills varit ett gott föredöme för resten av världen, med ett oöverträffat deltagande på börsen bland, så som Socialdemokraterna ofta uttrycker det, "vanligt folk", vilket ofta tillskrivs den förmånliga ISK-beskattningen. Risken vid högre beskattning av ISK är således att allmänhetens sparande på börsen, och därigenom finansieringen av svenska bolag, minskar.

Införande av exitbeskattning

Införandet av en exitbeskattning är något som varit på gång under en längre tid – ända sedan 2017, då Skatteverket, något förvånande eftersom myndigheten helt saknar lagstiftande uppdrag, kom med ett lagförslag om införandet av en s.k. exitskatt.

Förslaget fick emellertid kraftig kritik, bland annat eftersom Skatteverket inte ens hade bemödat sig att utreda vilka konsekvenser det skulle få för det svenska näringslivet, vilket ledde till att dåvarande regering valde att dra i handbromsen.

Förslaget var konstruerat på så sätt att då en individ flyttade från Sverige och därigenom blev begränsat skattskyldig, eller fick hemvist i ett annat land vid tillämpning av skatteavtal, så skulle denna persons kapitaltillgångar anses realiserade för skatteändamål.

Man föreslog således att skatt skulle betalas som om tillgångarna sålts strax innan eller vid utflyttningstillfället. Vissa möjligheter till uppskov med skatten fanns vid flytt till en EU- eller EES-stat, vilket krävs för att lagstiftningen inte ska anses direkt stridig mot EU:s fria rörlighet. Förslaget innebar även att gåvor och arv (!) av aktier och liknande tillgångar till en person bosatt utomlands skulle beskattas.

Det behöver knappast påpekas att exitskatten i många fall blir omöjlig att betala för en individ, av den enkla anledningen att skatt måste betalas med kontanta medel, trots att någon försäljning av aktierna eller andra kapitaltillgångar faktiskt inte skett. Följden vid denna typ av beskattning, som föreslogs år 2017 av Skatteverket, är således att personen i fråga antingen behöver låna pengar eller avyttra tillgångar för att få pengar till att betala skatten.

Utan att gå in för djupt på vilka effekter skatten skulle ha haft, kan det konstateras att den sannolikt hade medfört en omfattande utflyttning av primärt personer inom Sveriges tech-sektor, eftersom bolag inom sektorn i många fall är högt värderade, och då det i många fall snabbt har skapats stora värden – vilket ofta innebär att personerna i fråga inte har större kontanta tillgångar som de hade kunnat betala nämnda skatt med. För dessa personer är ofta en flytt till USA av intresse, givet landets starka kapitalmarknader och utbud av talang. Detta utgör ytterligare en anledning för berörda personer att flytta från Sverige innan ett eventuellt införande, eftersom man vid flytt till USA inte hade omfattats av de möjligheter till anstånd som fanns i förslaget vid flytt till ett EU- eller EES-land.

Kort om utspelen 2022 om exitskatt

År 2022 var det dags igen. Magdalena Andersson, som vid denna tid var statsminister, tillsatte då en utredning med uppdraget att införa en exitskatt.

I direktivet för utredningen angavs att det var problematiskt att den svenska s.k. "tioårsregeln" – som innebär att en individ som huvudregel är skattskyldig i Sverige för kapitalvinster under tio år efter att denne lämnat Sverige – inte fick genomslag på grund av bestämmelser i de skatteavtal Sverige ingått, och att detta inte var acceptabelt.

Magdalena Andersson hintade istället, genom beskrivningen av uppdraget, att tioårsregeln skulle ersättas med en exitskatt, alltså en skatt som gör att orealiserade tillgångar anses avyttrade rent skattemässigt.

Det är viktigt att ha med sig att tioårsregeln, där endast tiden för skattskyldigheten utsträcks efter utflyttning från Sverige, skiljer sig stort från en exitskatt, eftersom exitskatten träffar tillgångar som inte har avyttrats. Tioårsregeln kräver ju att tillgångarna faktiskt har sålts. Därför kan det tyckas märkligt att försöka komma åt problemet att Sverige inte får tillämpa tioårsregeln enligt vissa skatteavtal genom att införa en helt ny typ av skatt, som istället för att träffa försäljningar tas ut oavsett, så fort en person flyttar ut. Oavsett så lades utredningen om exitbeskattning ned av den dåvarande borgerliga regeringen som vunnit valet, vilket för många inom svenskt näringsliv var en välkommen nyhet.

Om exitbeskattning i framtiden

Det återstår att se om Socialdemokraterna, eventuellt tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, väljer att tillsätta ytterligare en utredning för införandet av en exitskatt. Det kan konstateras att det under de senaste åren funnits en tydlig trend bland europeiska länder att införa en liknande skatt.

Trenden i Europa

Norge, som redan sedan tidigare haft en exitskatt, valde år 2024 att skärpa denna avsevärt, till att i mångt och mycket likna det förslag Skatteverket lade fram år 2017. Skatten tas ut med 37,8 % på den orealiserade värdeökningen, och skärpningen innebar bland annat att den tidigare möjligheten att slippa skatten efter viss tid utomlands togs bort, samt att uppskovet med betalningen begränsades till max 12 år.

Belgien valde den 1 januari 2026 att införa en exitskatt på 10 % på orealiserade värdeökningar på aktier och andra värdepapper, samt kryptotillgångar. Om en person inte säljer en viss tillgång som omfattas av skatten inom 24 månader, faller exitskatten bort helt och hållet. Belgiens skatt kan således beskrivas som betydligt mindre hård jämfört med Norges.

Tyskland valde att strama åt sin exitskatt avsevärt år 2022 och 2025. Innan 2022 fick personer som flyttade till andra EU/EES-länder ett evigt uppskov med betalningen, men detta slopades 2022 till förmån för en modell där betalning ska ske genom sju årliga delbetalningar, oavsett till vilket land flytten går. Sedan 2025 inkluderas även ETF:er och liknande värdepapper, jämfört med tidigare då det krävdes minst 1 % av aktierna i ett bolag för att innehavet skulle omfattas.

Vad kan göras för att undvika en exitskatt, om den införs i Sverige?

Det enklaste en person kan göra är självklart att flytta från Sverige innan en exitskatt införs. Även om detta kräver att skattejurister och annan rättslig samt ekonomisk expertis anlitas för att säkerställa att flytten genomförs på ett skattemässigt korrekt och optimalt sätt, är det den enklaste lösningen.

Det är högst sannolikt att en del personer i Sveriges näringsliv, och då särskilt personer i tech-sektorn som nämnts ovan, hade valt att flytta från Sverige – särskilt om exitskatten inte innehåller mekanismer likt de som finns i Belgiens exitskatt, där innehav som inte säljs inom 24 månader inte längre omfattas.

Populära destinationer

Vi på Nomadtax ser redan nu tendenser hos personer inom det svenska näringslivet i form av att man vill undersöka möjliga jurisdiktioner inför en eventuell utflytt från Sverige. Detta är helt rationellt beteende; det är viktigt att det land man väljer att flytta till passar dels skattemässigt, dels att man trivs i landet vad gäller kultur, socialt klimat, et cetera.

Bland de länder som väcker störst intresse ser vi helt klart att Schweiz är ett populärt alternativ. Andra alternativ är Storbritannien, vars nya FIG-regler i vissa fall har kunnat ge goda effekter i kombination med det svenska skatteavtalet med Storbritannien. Dessa effekter är dock temporära, eftersom FIG-reglerna endast gäller de fyra första åren i landet. Andra länder av intresse är Italien, som fortfarande har kvar sin "lump-sum tax", även om den förändrats något de senaste åren, vilken har vissa likheter med den schweiziska motsvarigheten.

Hur du bör agera

Funderar du på att undersöka möjligheterna till utlandsflytt, om det skulle bli fråga om exitskatt i Sverige? Hör av dig till oss för att påbörja din planering, och säkerställa att du står rustad oavsett hur Sveriges nya regering väljer att agera.

Denna artikel är skriven av Jur. kand. Felix Schöttle och utgör allmän information, inte juridisk eller skatterättslig rådgivning. Kontakta alltid en kvalificerad rådgivare innan du vidtar åtgärder utifrån innehållet.