top of page

Större lån till svenskt bolag medförde inte väsentlig anknytning

Skribentens bild: Felix Schöttle
Felix Schöttle
för 11 minuter sedan
4 min läsning

Skatterättsnämnden meddelade den 3 juli 2026 ett förhandsbesked om väsentlig anknytning vid omvandling av större lån från ett utländskt holdingbolag till ett svenskt bolag som ägdes av den utflyttade personens barn. Trots att holdingbolaget var det svenska bolagets största långivare och att lånen skulle kunna konverteras till aktier, ansåg nämnden att omvandlingen inte medförde väsentlig anknytning till Sverige.

Av Felix Schöttle (Jur. kand.), nomadtax

Förhandsbeskedet i korthet

  • Större fordringar: Ett utländskt holdingbolag hade lämnat betydande lån till ett svenskt investeringsbolag som ägdes av den utflyttade personens barn.

  • Omvandling av lånen: Lånen skulle omvandlas till vinstandelslån eller kapitalandelslån, eventuellt med rätt att konvertera till aktier.

  • Ägande under 10 procent: Vid konvertering skulle holdingbolagets ägande uppgå till maximalt 9,9 procent av aktierna och rösterna.

  • Skatterättsnämndens slutsats: Omvandlingen medförde inte väsentlig anknytning, eftersom personen inte bedömdes kunna utöva något verkligt inflytande över verksamheten.

Bild på bandvagn i svensk fjällbakgrund

Vad är väsentlig anknytning?

Väsentlig anknytning är en av de tre alternativa grunderna för obegränsad skattskyldighet enligt svensk skatterätt. Bestämmelsen innebär att en person som flyttat från Sverige alltjämt kan anses vara obegränsat skattskyldig här, om denne har tillräckligt stark anknytning till landet.

Enligt inkomstskattelagen ska ett flertal faktorer beaktas vid bedömningen, däribland svenskt medborgarskap, huruvida det finns en varaktig bosättning utomlands, familj och bostad i Sverige samt ekonomiskt engagemang genom tillgångar som, direkt eller indirekt, ger ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.

Väsentligt inflytande och tioprocentsgränsen

Den sistnämnda anknytningspunkten är en av de starkaste och kan ensam medföra väsentlig anknytning. I praxis har etablerats en förhållandevis tydlig gräns vid innehav av 10 procent av aktierna i svenska bolag. Innehav som understiger denna gräns har som utgångspunkt inte ansetts medföra väsentligt inflytande i näringsverksamhet.

Samtidigt framgår av praxis att även ägarkonstellationen och närståendes innehav i vissa fall kan påverka bedömningen. I ett avgörande från 2004 ansåg exempelvis HFD att den skattskyldige tillsammans med sin sambo och andra ägargrupper kunde dominera bolaget, vilket medförde väsentlig anknytning.

I ett annat avgörande från 2001 ansåg HFD däremot att ett myndigt barns aktieinnehav i faderns bolag inte medförde väsentlig anknytning, bland annat eftersom barnet inte hade någon aktiv funktion i verksamheten.

Utöver aktieinnehav framgår av förarbetena till bestämmelsen att även större fordringar mot svenska bolag kan medföra väsentligt inflytande. Det krävs emellertid att fordringarna faktiskt ger möjlighet till inflytande över verksamheten. Ett större ekonomiskt engagemang är således inte i sig tillräckligt.

Hur såg omständigheterna ut i fallet?

Förhandsbeskedet avsåg en utländsk medborgare som tidigare varit bosatt i Sverige, men som sedan 2015 var begränsat skattskyldig här.

Personen ägde ett utländskt holdingbolag som under 2025 och 2026 hade lämnat betydande lån till ett nystartat svenskt investeringsbolag. Det svenska bolaget ägdes till lika delar av personens två barn, och lånen utgjorde initialt huvuddelen av bolagets kapital.

Personen övervägde nu att genom holdingbolaget omvandla fordringarna till så kallade vinstandelslån eller kapitalandelslån, för att därigenom kunna ta del av den avkastning som förväntades uppkomma i investeringsbolaget.

Lånen skulle eventuellt även förenas med en konverteringsrätt, som vid utnyttjande skulle ge holdingbolaget maximalt 9,9 procent av aktierna och rösterna i det svenska bolaget. Utöver lånen ägde personen genom holdingbolaget även 17,5 procent av ett annat svenskt aktiebolag, vars verksamhet, liksom dess dotterbolags, var passiv.

Frågan var om omvandlingen av lånen, med eller utan konverteringsrätt, skulle medföra att personen fick väsentlig anknytning till Sverige.

Hur resonerade Skatterättsnämnden?

Skatterättsnämnden konstaterade inledningsvis att större fordringar mot ett svenskt bolag kan medföra väsentligt inflytande i näringsverksamhet. Samtidigt framhölls att det krävs ett verkligt inflytande över verksamheten, och att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen.

Fordringarnas storlek och närståendes ägande

I det aktuella fallet var holdingbolaget den största fordringsägaren i det svenska investeringsbolaget. Därtill förelåg ett nära släktskap mellan bolagens ägare.

Nämnden fäste emellertid vikt vid att personen saknade formell funktion i investeringsbolaget, exempelvis genom styrelseuppdrag, och att låneavtalen inte gav någon rätt att påverka verksamheten. Personen skulle inte heller själv vara delaktig i bolagets verksamhet.

Mot denna bakgrund ansåg nämnden att personen inte kunde utöva ett verkligt inflytande över det svenska bolaget.

Konverteringsrätt till maximalt 9,9 procent av aktierna

Inte heller den eventuella konverteringsrätten förändrade bedömningen. Nämnden hänvisade till tidigare praxis från HFD, enligt vilken aktieinnehav understigande 10 procent inte ansetts medföra väsentligt inflytande i näringsverksamhet.

Skatterättsnämnden kom därför fram till att omvandlingen av lånen inte medförde väsentlig anknytning. Inte heller ytterligare lån på motsvarande villkor förändrade denna bedömning.

Sammanfattande slutsatser

Förhandsbeskedet bekräftar att det vid bedömningen av ekonomiskt engagemang enligt reglerna om väsentlig anknytning är möjligheten till faktiskt inflytande över verksamheten som är avgörande, snarare än storleken på det ekonomiska engagemanget.

Det är särskilt intressant att nämnden inte ansåg att den skattskyldige hade ett väsentligt inflytande, trots att dennes holdingbolag var den största långivaren och att det svenska bolaget ägdes uteslutande av personens barn. Förhandsbeskedet bekräftar även den tioprocentsgräns som utvecklats i praxis, men det bör understrykas att bedömningen alltjämt måste ske utifrån samtliga relevanta omständigheter i det enskilda fallet.

Disclaimer

Artikeln är avsedd som allmän information och utgör inte individuell skatterådgivning. Bedömningen av väsentlig anknytning ska alltid göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Förhandsbeskedet avser de specifika förutsättningar som prövats och kan därför inte utan vidare tillämpas på andra situationer.

 
 
 

Kommentarer


bottom of page