Utflyttning till Portugal ogiltigförklaras av kammarrätt – bedöms ha väsentlig anknytning och hemvist i Sverige enligt skatteavtal pga. ”skenöverlåtelse” av bostad

I slutet av september 2026 kom en uppmärksammad dom från Kammarrätten i Stockholm, vari en svensk näringslivsprofil upptaxerades kraftigt. I korthet innebar domen att domstolen ej erkände den utflyttning som individen gjort år 2018 till Portugal, framförallt av anledningen att man ansåg att han fortfarande hade tillgång till sin tidigare permanentbostad i Sverige, trots att han gett bort den till sin (påstådda) ex-sambo. Domen visar att utflyttningar från Sverige måste planeras skattemässigt noggrant för att kunna medföra skattefördelar, och att Skatteverket tenderar att tillämpa aggressiva metoder i sin utredning.

Vad är väsentlig anknytning?

Väsentlig anknytning är en av Sveriges tre alternativa grunder för obegränsad skattskyldighet, och innebär att en person som flyttar från Sverige fortsatt kan vara obegränsat skattskyldig efter utflyttningen, alltså precis som om  personen vore bosatt i Sverige.

En helhetsbedömning ska göras av de s.k. ”anknytningspunkterna” som finns angivna i 3 kap. 7 § inkomstskattelagen, men av den rika mängden rättspraxis som finns avseende väsentlig anknytning framgår att det är främst förekomsten av några få av dessa anknytningspunkter som är av avgörande betydelse.

En av dessa betydelsefulla anknytningspunkter är huruvida individen fortfarande har tillgång till en bostad i Sverige som är inrättad för åretruntbruk.

I denna bedömning har rättsutvecklingen inom rättspraxis från HFD medfört att en person måste avyttra sin tidigare permanentbostad, om denne ska undgå väsentlig anknytning. I regel har dock innehav av fritidsbostäder inte medfört väsentlig anknytning. Innehav av mer än 10% av aktierna i ett svenskt aktiebolag anses också regelmässigt innebära väsentlig anknytning, även om en mängd undantag finns.

Vad är hemvist enligt skatteavtal?

Sverige är part till en ganska stor mängd skatteavtal. I förhållande till Portugal, som utflyttningen i detta fall hade skett till, hade Sverige fram till den 1 januari 2023 ett skatteavtal, som sades upp av Magdalena Andersson på något oklara grunder. För effekten av skatteavtal är det oerhört viktigt att bedöma i vilken av länderna personen i fråga har sitt hemvist. Vid denna bedömning är ofta en kritisk fråga huruvida personen kan anses ha stadigvarande tillgång till en permanentbostad i en eller båda av länderna.

Om så är fallet, måste det bedömas i vilket av länderna personen har sina ”centrum för levnadsintressen”, vilket i regel är en bedömning som är skönsmässig och svår att förutse utgången i, och där Skatteverket tenderar att hävda att utflyttade personer har starkare band till Sverige jämfört med det nya bosättningslandet.

Vilken effekt kan skatteavtal ha?

Ett skatteavtal, likt det Sverige hade med Portugal tidigare, kan bland annat medföra att Sverige inte alls får ta ut skatt på utdelning, så länge utdelningen inte kommer från svenska bolag eller har koppling till ett fast driftställe i Sverige.

Vid tidpunkten för händelserna som avhandlas i domen beskattade inte Portugal utdelning, varför en person som bodde i Portugal under denna period i vissa fall kunde motta utdelning som varken beskattades i Portugal eller Sverige. Detta krävde dock noggrann planering.

Hur såg omständigheterna ut i målet?

Individen, som är svensk medborgare och hade bott i Sverige under lång tid, utvandrade enligt folkbokföringen hösten 2016 från Sverige till Portugal. Målet gällde beskattningsåret 2018 och en större utdelning från ett luxemburgiskt bolag som personen ägde till 100%. Skatteverket efterbeskattade honom för utdelningen och tog även ut skattetillägg. Individen menade att han tillbringat över 250 dagar i Portugal under 2018 och hade dessutom ett hemvistintyg från den portugisiska skattemyndigheten.

Det som kom att avgöra målet var hans tidigare permanentbostad i en mer välbeställd villaförort i Stockholm. År 2016 skänkte han sin andel av fastigheten till sin tidigare sambo, men gåvan var villkorad så att fastigheten inte fick överlåtas eller pantsättas utan hans samtycke. Villkoret registrerades i fastighetsregistret. Både han och den tidigare sambon uppgav i målet att relationen var över, men Skatteverkets omfattande, och förhållandevis aggressiva utredning, visade bland annat följande:

• Han stod kvar som låntagare på ett lån med fastigheten som säkerhet och betalade räntan från sitt eget konto

• Han och sin tidigare sambo hade fortsatt att umgås och rest tillsammans, vilket framgick av kontoutdrag och sociala medier (Instagram)

• De stod kvar som förmånstagare i varandras livförsäkringar och hade ett gemensamt konto med återkommande in- och utbetalningar

• Han hade sett till att en morgontidning delades ut till fastigheten

• Han hade sannolikt använt sin tidigare sambos Circle K-kort i Sverige, i närheten av bostaden
  

Han hade också andra kopplingar till Sverige. Han var VD i ett svenskt bolag och ägde indirekt 45 procent av ett annat. Hyresavtalen för lägenheten i Portugal angav den svenska adressen, och hans bankkort användes under 2018 på 84 dagar i Sverige och 96 dagar i Portugal.

Hur resonerade Kammarrätten i Stockholm?

Kammarrätten började med frågan om individen hade väsentlig anknytning till Sverige, och då främst om han, trots gåvan, behållit den faktiska dispositionsrätten till bostaden i Stockholm. Domstolen noterade att varken förfoganderättsinskränkningen i fastighetsregistret eller det kvarstående lånet i sig innebar dispositionsrätt, men att de talade för att en sådan rätt kunde ha förelegat. Vid bedömningen vägde det tungt att gåvan inte hade skett till en utomstående utan till den tidigare sambon. Utredningen visade enligt kammarrätten att relationen inte hade avslutats, vilket framgick av att de:

• fortsatt att umgås och rest till olika länder tillsammans

• stått kvar som förmånstagare i varandras livförsäkringar

• haft ett gemensamt konto med återkommande in- och utbetalningar
  

Ett intyg från den tidigare sambon avseende deras relation fick ett begränsat bevisvärde med hänsyn till den nära relationen dem emellan. Användningen av hennes Circle K-kort i närheten av fastigheten talade dessutom för att han haft faktisk tillgång till bostaden, enligt domstolen. Sammantaget bedömde kammarrätten att han hade haft dispositionsrätt även efter gåvan.

Därefter prövade kammarrätten mannens hemvist enligt skatteavtalet. Han ansågs ha hemvist i båda länderna, alltså vara s.k. tax resident i både Sverige och Portugal, varvid man gick till första steget i den s.k. ”tie-breaker-regeln” som avser huruvida individen har bostad som stadigvarande stod till hans förfogande i båda länder.

Med utgångspunkt i bedömningen av bostaden i Stockholm ansåg kammarrätten det mycket sannolikt att han haft tillgång till den även i skatteavtalets mening. När det gällde lägenheten i Portugal ansågs även den ha utgjort ett stadigvarande hem för honom, till skillnad från Förvaltningsrätten i Stockholm och Skatteverkets bedömning.

Eftersom han hade en bostad i båda länderna fick frågan om hemvist avgöras utifrån i vilket av länderna hans centrum för levnadsintressen hade funnits under 2018. Kammarrätten lyfte särskilt fram att:

• han var svensk medborgare och hade bott i Sverige under lång tid före utflyttningen

• han hade behållit dispositionsrätten till sin tidigare permanentbostad

• han hade social anknytning till Sverige genom sina vuxna barn och den tidigare sambon

• han hade ett indirekt inflytande över flera svenska näringsverksamheter.
  

Dessa omständigheter talade enligt kammarrätten för starkare personliga och ekonomiska förbindelser med Sverige än med Portugal.

På grund av detta bedömde kammarrätten att individen hade haft sin hemvist i Sverige enligt skatteavtalet, och att Sveriges beskattningsrätt för utdelningen därmed inte begränsades av avtalet. Kammarrätten gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten i fråga om efterbeskattning och skattetillägg, och överklagandet avslogs. Individen förlorade alltså målet och åkte på en betydlig skattesmäll.

Vad bör man ha med sig från domen?

Domen visar med tydlighet vad som kan ske då en person väljer att inte klippa tillräckligt många anknytningar/band till Sverige vid sin utflyttning. I regel kräver en skattemässigt framgångsrik utflyttning att tillgång till tidigare permanentbostäder i Sverige upphör, och då är det en mindre bra strategi att försöka överlåta sådana bostäder genom gåva till närstående personer.

Det är oklart om mannen tagit professionell hjälp med sin utflyttning, men om så är fallet, så kan det misstänkas att den rådgivning han erhållit varit av otillfredsställande kvalitet, eller att han inte har hörsammat de råd han fått.

Domen visar dessutom på att Skatteverket tenderar att göra en aggressiv utredning av fall då personer flyttat från Sverige. Faktumet att man gått igenom bankkontoutdrag både avseende personen själv, och hans tidigare sambo, visar på vikten av att ha sin utflyttning planerad på ett vattentätt sätt.

Faktumet att Skatteverket dessutom har försökt hitta bevisning på sociala medier (Instagram) visar dessutom vikten av att vara medveten av vilken information man delar med sig av offentligt, och att Skatteverket förefaller vara motiverade att insamla data på förhållandevis okonventionella sätt.