Skatterättsnämnden underkänner svensk beskattning av försäljning av U.S. LLC – kapitalvinsten skattefri

Kan ett svenskt aktiebolag sälja andelar i ett amerikanskt LLC utan att betala skatt på kapitalvinsten? Enligt de svenska skattereglerna har utgångspunkten varit att sådana kapitalvinster beskattas med 20,6 procent, om LLC:t är delägarbeskattat. I ett nytt förhandsbesked från oktober 2026 kom emellertid Skatterättsnämnden fram till att denna beskattning strider mot EU-rätten, och att kapitalvinsten därför ska vara skattefri. Avgörandet kan få stor betydelse för svenska företag med investeringar i amerikanska LLC:s.

Av Felix Schöttle (Jur. kand.), nomadtax

Nytt förhandsbesked om beskattning av amerikanska LLC

Den senaste tiden har antalet publicerade förhandsbesked från Skatterättsnämnden, den myndighet som ansvarar för att meddela s.k. förhandsbesked i skattefrågor, förefallit minska avsevärt.

Hur det än må vara med den saken meddelade Skatterättsnämnden den 9 oktober 2026 ett intressant förhandsbesked (dnr 164-25/D), vari de svenska reglerna om kapitalvinstbeskattning vid försäljning av andelar i amerikanska limited liability companies (LLC) prövades mot EU-rätten - närmare bestämt om det stred mot EU:s fria rörlighet för kapital att inte behandla andelar i ett amerikanskt LLC så som "näringsbetingade andelar".

Vad är näringsbetingade andelar?

I svensk skatterätt har det sedan länge funnits särskilda skatteregler för innehav av s.k. näringsbetingade andelar. Dessa regler medför i korthet att kapitalvinster vid försäljning av sådana andelar som huvudregel är helt skattefria. Detsamma gäller utdelningar. Kapitalförluster på sådana andelar är däremot normalt inte avdragsgilla.

Definitionen av näringsbetingade andelar återfinns i 24 kapitlet av svenska inkomstskattelagen. Reglerna gäller vissa juridiska personer, framför allt aktiebolag, och omfattar bland annat onoterade andelar som utgör kapitaltillgångar. Fysiska personer kan däremot inte inneha näringsbetingade andelar.

Sedan 2010 omfattar skattefriheten även andelar i svenska handelsbolag (inkl. kommanditbolag) och utländska delägarbeskattade bolag inom EES, så som s.k. "partnerships". Lagstiftaren valde emellertid att inte låta motsvarande skattefrihet omfatta delägarbeskattade bolag utanför EES.

Utgångspunkten har således varit att ett svenskt aktiebolag som säljer andelar i ett amerikanskt LLC som är delägarbeskattat i USA ska betala svensk bolagsskatt på kapitalvinsten, för närvarande 20,6 procent, trots att motsvarande vinst hade varit skattefri vid försäljning av andelar i ett svenskt handelsbolag.

Hur såg omständigheterna i målet ut?

Målet rörde ett svenskt aktiebolag som hade investerat i amerikanska LLC:s som var delägarbeskattade i USA. Investeringarna var passiva och bolaget hade inte något bestämmande inflytande över de underliggande företagen. I samband med försäljningar hade kapitalvinster uppkommit, vilka Skatteverket ansåg skulle beskattas i Sverige.

Bolaget menade emellertid att beskattningen stred mot EU-rättens bestämmelser om fri rörlighet för kapital, eftersom motsvarande kapitalvinster vid försäljning av andelar i svenska handelsbolag hade varit skattefria. Frågan kom sedermera att prövas av Skatterättsnämnden efter en ansökan från det s.k. "allmänna ombudet" hos Skatteverket.

Vad kom Skatterättsnämnden fram till?

Skatterättsnämnden kom fram till att de svenska skattereglerna strider mot EU-rättens bestämmelser om fri rörlighet för kapital, vilka återfinns i artikel 63 i EUF-fördraget. En viktig aspekt av den fria rörligheten för kapital, är att den till skillnad från exempelvis etableringsfriheten, även gäller i förhållande till länder utanför EU och EES.

Skatterättsnämnden konstaterade att reglerna skulle prövas mot den fria rörligheten för kapital. Nämnden ansåg vidare att den mindre förmånliga beskattningen av investeringar i delägarbeskattade bolag utanför EES utgjorde en restriktion för den fria rörligheten för kapital. Situationerna bedömdes vara objektivt jämförbara, och skillnaden kunde inte heller motiveras av skattekontroll eller skatteflyktsskäl.

Bland annat konstaterades att Sverige genom skatteavtalet med USA och det s.k. FATCA-avtalet hade möjlighet att inhämta de upplysningar som behövdes från amerikanska myndigheter. Skatterättsnämndens slutsats blev således att kapitalvinsten vid försäljningen av andelarna i de amerikanska LLC-bolagen inte skulle beskattas i Sverige, eftersom de svenska skattereglerna förklarades strida mot EU-rätten.

Sammanfattande slutsatser

Förhandsbeskedet är principiellt intressant och kan få betydande skattemässiga konsekvenser för svenska företag som har investerat i amerikanska delägarbeskattade LLC:s. Amerikanska LLC:s är inte ovanliga, framför allt inom internationell e-handel, men även i strukturer för ägande och förvaltning av mjukvara, kod och andra immateriella rättigheter. För svenska bolag som innehar andelar i sådana LLC kan förhandsbeskedet således få stor ekonomisk betydelse, inte minst vid en framtida försäljning.

Den praktiska konsekvensen av förhandsbeskedet är att en kapitalvinst som enligt den svenska lagstiftningen skulle ha beskattats med 20,6 procent i stället kan bli helt skattefri i Sverige. Vid en kapitalvinst om exempelvis 1 miljon kronor innebär detta en minskning av den svenska bolagsskatten från 206 000 kronor till 0 kronor, förutsatt att vinsten annars skulle ha beskattats fullt ut.

En intressant aspekt är också att kapitalförluster på andelar i delägarbeskattade juridiska personer utanför EES redan tidigare omfattats av ett särskilt avdragsförbud enligt 25 a kap. 19 § inkomstskattelagen. Tidigare har alltså kapitalvinster varit skattepliktiga samtidigt som kapitalförluster inte varit avdragsgilla. Om Skatterättsnämndens bedömning står sig blir följden i stället att kapitalvinsterna är skattefria, medan kapitalförlusterna fortsatt inte är avdragsgilla. Skatterättsnämnden har dock inte uttryckligen prövat avdragsfrågan.

För företag som tidigare har sålt sådana andelar och betalat svensk bolagsskatt på kapitalvinsten kan det dessutom finnas anledning att undersöka möjligheten att begära omprövning av tidigare beskattningsbeslut. Vi på nomadtax kan bistå med framtagande av en sådan begäran om omprövning.

Kontakta oss för assistans med omprövning

Det bör dock framhållas att förhandsbeskedet har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Det återstår således att se om HFD delar Skatterättsnämndens bedömning, eller om Skatterättsnämndens avgörande ändras.

Disclaimer

Denna artikel har författats av Felix Schöttle (Jur. kand.) på nomadtax och är endast avsedd att tillhandahålla allmän information om de skatterättsliga frågor som behandlas. Innehållet utgör inte juridisk eller skatterättslig rådgivning och ska inte betraktas som sådan. Inhämta alltid professionell rådgivning innan du vidtar en disposition som riskerar att ha skattemässiga effekter.