top of page

Kammarrätten: Tillgångarna i Jersey-trust inte avskilda – svensk beskattning av trust

  • Skribentens bild: Admin2
    Admin2
  • 6 maj
  • 4 min läsning

I April 2025 meddelade Kammarrätten i Stockholm en ny dom, i vilken klaganden vann mot Skatteverket. Målet avsåg svensk skattemässig klassificering av en utländsk trust, där Skatteverket ansåg att en svensk person med kopplingar till trusten skulle tjänstebeskattas på utbetalningar från trusten, istället för att skattemässigt anses vara ägare till trustens tillgångar. Kammarrätten förklarade dock att Skatteverket hade fel, och att någon tjänstebeskattning inte skulle komma i fråga.

Fotografi på traditionell "skånelänga" belägen på Österlen, med vetefält i förgrunden
Kort om svensk beskattning av truster

I Sverige har det länge rådigt juridisk oklarhet kring skattebehandlingen av utländska truster. Sverige är inte del av den internationella trustkonventionen ("Haag-konventionen") från 1985, som reglerar erkännande av truster. Det saknas även en lagreglering kring hur truster ska behandlas skattemässigt i Sverige. Emellertid har mer och mer vägledande praxis kommit från Högsta Förvaltningsdomstolen ("HFD").


I korthet innebär denna praxis, att en trust kan ses på två sätt:

  • Motsvarande en svensk familjestiftelse

  • Icke-motsvarande en svensk familjestiftelse


I det första fallet, blir skatte-effekten att någon löpande beskattning inte sker av trusten, till den del svensk kupongskatt inte utgår på exempelvis utdelning från svenska bolag. Istället sker beskattning av mottagare av utbetalningar av trusten, med tjänstebeskattning. Detta kan leda till oerhört högst skatteuttag, eftersom tjänstebeskattningen är progressiv, med upp till 55 % skatt.


I det senare fallet, om trusten inte motsvarar en svensk familjestiftelse, blir istället effekten att antingen trustens stiftare eller förmånstagare anses vara direkt ägare till trustens tillgångar. Man ser alltså igenom trusten för svenska skatteändamål.


Klassificeringen av en utländsk trust görs som huvudregel med utgångspunkt i en bedömning av trustens bildandehandlingar, utifrån de principer som stadgats i Högsta Förvaltningsdomstolens praxis. Bedömningen är ofta av teknisk och komplex art, och det är inte sällan bildandehandlingarna är av mycket omfattande karaktär, samtidigt som de är skrivna på oerhört juridiskt komplicerad högtravande engelska. Bedömningen kan även ändras, enligt HFD:s praxis, vilket gör att exempelvis dödsfall hos bildaren till en trust, kan medföra en ny klassificering. Detta är en särskild risk för truster som bildats med primärt syfte att fördela arv till stiftarens arvingar - något som är vanligt i bland annat USA och Storbritannien.


Bakgrund - omständigheter i målet

Bakgrunden i målet var att en svensk medborgare begärde omprövning av sina svenska inkomstdeklarationer för beskattningsåren 2016–2018, primärt till följd av en då ny dom från Högsta Förvaltningsdomstolen. Den svenska medborgaren önskade att själv ta upp skatteunderlag för avkastningsskatt för en kapitalförsäkring ägd av en Jersey-trust, där han hade status som förmånstagare ("beneficiary") och bildare ("settlor"). Skatteverket motsatte sig detta och gjorde gällande att trusten utgjorde en självständig förmögenhetsbildning – motsvarande en svensk familjestiftelse – varför tillgångarna inte kunde beskattas hos honom personligen. Skatteverket argumenterade således för en klassificering som leder till att förmånstagaren/bildaren, i den mån denne är obegränsat skattskyldig i Sverige, ska beskattas med progressiv inkomstskatt (upp till 55 %).


Kammarrättens prövning

Kammarrätten prövade om trustens tillgångar kunde anses ha avskilts från bildarens egendom i sådan utsträckning att en självständig förmögenhet hade uppstått. Detta är en central förutsättning för att en utländsk trust inte ska "ses igenom", och alltså inte anses motsvara en svensk familjestiftelse, med effekt att antingen bildaren eller en förmånstagare beskattas så som denna person vore ägare av trustens tillgångar.


Denna klassificering, alltså icke jämförbar med en svensk familjestiftelse, är oftast mest förmånlig, eftersom personen med kontroll över trusten då påförs kapitalskatt á 30 %, istället för att utbetalningar påförs progressiv inkomstskatt, á 30 - 55 % hos mottagnade person. Det finns dock situationer när klassificering som motsvarande svensk familjestiftelse är mer förmånligt. Detta måste analyseras utifrån trusten och förmånstagarnas individuella förutsättningar.


I trustförordnandet, eller "trust deed" som dokumentet benämns på engelska, och övrig dokumentation framkom bland annat att den skattskyldige:

  • Var en av flera förmånstagare under hela perioden.

  • Hade rätt att avsätta och tillsätta förvaltare.

  • Behövde lämna sitt samtycke för förändringar av förmånstagarkretsen.

  • Faktiskt utnyttjade dessa rättigheter genom att byta förvaltare under 2012 och instruera förändringar i förmånstagarlistan.


Mot denna bakgrund konstaterar kammarrätten att han i praktiken haft ett avgörande inflytande över trustens förvaltning och fördelning av tillgångar. Detta sammantaget innebar enligt domstolen att tillgångarna inte kunde anses ha avskilts på ett sådant sätt som krävs för att en självständig förmögenhetsmassa ska ha uppkommit. Trusten motsvarade därför inte en svensk familjestiftelse enligt kammarrätten.


Konsekvenser av avgörandet

Kammarrätten biföll överklagandet och slog fast att den skattskyldige – i enlighet med sin egen begäran – skulle ta upp skatteunderlaget för avkastningsskatt för åren 2016–2018.


Givet den förmånliga svenska beskattningen av kapitalförsäkringar, med schablonbeskattning, är det högst sannolikt att denna klassificering hade betydande skattefördelar jämfört med en klassificering så som motsvarande en svensk familjestiftelse, eftersom detta hade lett till beskattning med upp till 55 % skatt för trustens förmånstagare.


Faktumet att ärendet utgör en överklagad begäran om omprövning, innebär vidare att Skatteverket inte bara en gång, utan två gånger, har gjort en felaktig bedömning av trustens svenska skattemässiga klassificering. Avgörandet visar att det går att nå framgång vid överklagan av Skatteverkets beslut om skattemässig hantering av utländska truster.


Har du koppling till en utländsk trust, och är osäker på om du beskattats korrekt i förhållande till denna? Tveka inte att höra av dig till oss på nomadtax, för att adressera dessa frågor.




 
 
 

Kommentare


bottom of page