Nytt lagförslag: skattereduktion för bolags välgörenhetsgåvor

Den 26 juni sände regeringen en lagrådsremiss innehållande ett lagförslag om att introducera en ny skattereduktion för bolag som ger gåvor till välgörande ändamål. Tidigare har sådana gåvor behandlats på ett ofördelaktigt sätt, varför lagförslaget är intressant för svenska bolag.

Hur behandlas bolags gåvor till välgörenhet skattemässigt idag?

Sedan relativt långt tillbaka, har svenska bolags gåvor till välgörenhet behandlats oförmånligt ur ett skatteperspektiv. Anledningen är det s.k. avdragsförbudet för gåvor, som lett till att Högsta Förvaltningsdomstolen begränsat avdragsrätten för gåvor till välgörande ändamål.

Högsta Förvaltningsdomstolen utvecklade sin syn på sådana gåvor i en mängd rättsfall, så som det s.k. "Falcon-målet" och "Max-målet". I det sistnämnda målet slog HFD fast att det krävdes att bolaget får en motprestation, exempelvis genom exponering av sponsringen, eller i vart fall att man kan visa att gåvan/sponsringen lett till en ökad avsättning av bolagets produkter, alltså försäljning.

Det har alltså varit betingat med betydande svårighet att på ett skatteeffektivt sätt skänka pengar till välgörande ändamål, för svenska bolag.

Finns det andra metoder för att skatteeffektivt ge gåvor till välgörenhet?

Förutom det ovan beskrivna tillvägagångssättet, att försöka få avdrag med kostnader för sponsring/välgörenhet, har en annan strategi varit att överlåta "kupongen" till utdelning, till exempelvis en välgörenhetsstiftelse.

Enligt HFD:s praxis, kan detta medföra att aktieägaren slipper att beskattas för den utdelning. Aktieägaren är alltså inte rätt skattesubjekt, vilket medför att exempelvis en stiftelse i vissa fall kan erhålla skattefri utdelning. Det ska dock påpekas att sådana medel redan beskattats med svensk bolagsskatt, varför den inte är helt optimal. Men självfallet är metoden bättre än att aktieägaren först måste skatta på utdelningen, om denne är en individ.

Hur ser förslaget om skattereduktion ut?

Det förslag som regeringen nu tagit fram, är konstruerat som en skattereduktion. Skattereduktioner för bolag är inte lika vanligt som för individer. Kortfattat innebär förslaget att ett bolag kan få en skattereduktion, alltså en minskning av ev. bolagsskatt, om en gåva för välgörande ändamål uppfyller följande kriterier:

• Gåvan ska per kalenderår uppgå om minst 2 000 kr per gåvotillfälle

• Skattereduktionen ska begäras i bolagsdeklarationen senast kalenderåret efter gåvan lämnats

• Gåvan ska avse främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning, som är en godkänd gåvomottagare

Enligt förslaget är reduktionen begränsad till gåvor om maximalt 800 000 kr per kalenderår. Med nuvarande bolagsskatt om 20,6 % kan ett bolag alltså maximalt ge 800 000 kr, och därigenom erhålla en skattereduktion om maximalt 164 800 kr.

Rent lagtekniskt används samma system som redan finns idag, vad gäller fysiska personers (individers) möjlighet till skattereduktion för gåvor. Det är därför bland annat samma organisationer som kommer vara godkända för både reduktioner för bolag och reduktioner för individer.

När ska lagstiftningen träda i kraft enligt förslaget?

Enligt lagförslaget ska lagstiftningen träda i kraft den 1 januari 2026. Gåvor kan alltså som tidigast ges under 2026, om de ska omfattas av lagstiftningen.

Kommentar från nomadtax

Förslaget om skattereduktion för gåvor till välgörande ändamål är i grunden positivt och utgör ett välkommet steg mot att modernisera den svenska synen på filantropi inom näringslivet. Att svenska bolag ges möjlighet att stödja goda ändamål med viss skattemässig fördel bidrar till ett mer samhällsengagerat företagsklimat.

Sett i ett internationellt perspektiv ligger Sverige efter många jämförbara länder. I till exempel Storbritannien och USA finns sedan länge etablerade system för avdragsrätt för donationer från både företag och privatpersoner. I Nederländerna kan företag dra av gåvor till godkända välgörenhetsorganisationer upp till ett visst tak. Det svenska förslaget är visserligen mer försiktigt i sin konstruktion genom att välja en skattereduktion snarare än ett direkt avdrag men innebär ändå ett tydligt paradigmskifte jämfört med tidigare restriktiv praxis.