Skatteverket vinner mål om liechtensteinska stiftelser

Nyligen avkunnade Kammarrätten i Stockholm dom i ett skattemål, som rör den svenska klassificeringen av två liechtensteinska stiftelser. En oenig kammarrätt landade i bedömningen att stiftelserna motsvarade svenska familjestiftelser, vilket ledde till en omfattande skattesmäll för den svenska förmånstagaren till stiftelserna. Avgörandet visar att koppling till utländska stiftelser eller truster kan innebära stora skatterisker för individer bosatta i Sverige.

Kort om svensk beskattning av truster och stiftelser

Det har länge rådigt rättslig oklarhet kring hur utländska stiftelser och truster ska ses på enligt svensk skatterätt. Anledningen är främst att truster och till viss del stiftelser, är något främmande för det svenska rättssystemet.

Under de senaste 4-5 åren har emellertid klargörande praxis kommit från Högsta Förvaltningsdomstolen. Kort och gott innebär denna praxis, att en bedömning ska göras av huruvida den utländska trusten eller stiftelsen kan anses motsvara en svensk familjestiftelse. De grundläggande kriterierna som behöver uppfyllas för att en sådan stiftelse ska bildas, appliceras alltså på den utländska trusten eller stiftelsen.

Om resultatet av bedömningen är att trusten eller stiftelsen anses motsvara en svensk familjestiftelse, blir effekten oftast att förmånstagare, om denne är obegränsat skattskyldig i Sverige, blir beskattad på alla överföringar från stiftelsen i inkomstslag tjänst. Överföringen beskattas alltså som om den vore löneinkomst hos mottagaren, vilket såklart kan leda till omfattande beskattning givet den höga svenska beskattningen av tjänsteinkomster (upp till 53 %).

Om motsatt resultat föreligger, alltså att trusten eller stiftelsen inte anses motsvara en svensk familjestiftelse, så blir istället den person som har mest kontroll över trusten eller stiftelsen sedd som skattemässig ägare till trusten eller stiftelsens tillgångar. Beskattning sker då som huvudregel i inkomstslag kapital, med lägre skattesats än fallet då utbetalningar beskattas. Om personen eller personerna med starkast kontroll över trusten eller stiftelsen bor i Sverige, bör då löpande inkomster inkluderas i personens svenska inkomstdeklaration.

Hur såg omständigheterna ut i målet?

I målet var det fråga om en svensk individ, bosatt i Stockholm, som tillsammans med sin syster innehade status som förmånstagare i två liechtensteinska stiftelser, som verkar ha bildats av de två syskonens far.

De två svenska syskonen hade mottagit förhållandevis stora summor från stiftelserna i fråga, som inte hade deklarerats i deras svenska deklarationer. Stiftelserna styrdes av stadgar, att jämföra med en bolagsordning, som angav att stiftelsen styrelse hade betydande frihet vad gäller beslut om utbetalning av medel tillhöriga stiftelserna. Styrelsen hade dessutom, i en av stiftelserna, rätten att ändra stadgarna samt ta bort och lägga till förmånstagare.

Emellertid var det så att förmånstagarnas önskan verkar ha tillgodosetts av stiftelsernas styrelser, i form av att begäran om utbetalningar hade verkställts. Förmånstagaren uppgav också att han och sin syster haft kredit-kort i stiftelsernas namn, som de kunde använda fritt.

Hur resonerade kammarrätten?

I målet valde Kammarrätten i Stockholm att främst beakta på vad som framgick av stiftelsernas stadgar. Som ovan nämnts, hade förmånstagarna i princip ingen kontroll över stiftelserna, enligt stadgarna. Emellertid verkar de i praktiken ha haft kontroll, vilket bland annat styrkts av vittnesmål av en av styrelsemedlemmarna i stiftelsen, som angett att hon följt förmånstagarnas instruktioner. Domstolen menade dock att syskonen lämnat motstridiga uppgifter under processens gång, samt att bevisningen inte var tillräcklig för att övertrumfa stadgarnas betydelse.

Givet att stadgarna inte gav förmånstagarna någon legal rätt att bestämma över stiftelserna och dess egendom, landade därav kammarrätten i att stiftelserna ansågs motsvara svenska familjestiftelser.

Detta ledde således till beskattning hos förmånstagarna i inkomstslag tjänst, med tillhörande skattetillägg á 40 % - alltså en betydande skattesmäll.

Nomadtax kommentar om avgörandet

Avgörandet visar vikten av att säkerställa att en utländsk stiftelse eller trust konstrueras med svensk skatterätt i beaktande, om någon person med koppling till trusten eller stiftelsen är skattskyldig i Sverige. I vissa fall har domstolar gett praktiska omständigheter, alltså att man i praktiken inte följt stadgarna, en avgörande betydelse. Men i detta fall är det tydligt att Kammarrätten i Stockholm har valt att främst beakta stadgarna vid bedömningen av hur stiftelserna skulle ses enl. svensk skatterätt.

Är du förmånstagare, stiftare eller förvaltare i en utländsk trust eller stiftelse? Tveka inte att höra av dig till oss för att få rådgivning kring stiftelsens svenska skattemässiga klassificering.