Sverige inför obligatoriskt informationslämnande om kryptotillgångar (DAC8, CARF och CRS)

Under det senaste årtiondet har samarbetet länder emellan, avseende beskattningslagstiftning, ökat markant. Från att det tidigare i princip endast funnits bilaterala skatteavtal, finns idag gemensamma EU-direktiv och multilaterala avtal för informationsutbyte mellan banker, länder och plattformar. Dessa har dock i regel inte omfattat kryptotillgångar.

För att öka kontrollen också över kryptotillgångar och kryptoinkomster har EU-direktivet DAC 8 klubbats igenom. Direktivet inför långtgående åtgärder i förhållande till rapportering av kryptoinnehav, vilket kan innebära omfattande risker för svenskar som inte varit transparenta med sina kryptorelaterade inkomster och tillgångar gentemot Skatteverket.

Bakgrund avseende informationsutbyte

Sedan en tid tillbaka finns det relativt väl fungerande informationsutbyte mellan länder, som till stora delar sker automatiskt. Samarbeten som CRS innebär att länder delar med sig av information om individers inkomster och tillgångar. Det kan exempelvis röra sig om att en person som är skattskyldig i Sverige, men som har tillgångar i en schweizisk bank, där CRS-regelverket medför att Schweiz delar med sig av uppgifter kring tillgångarna och inkomsterna på det schweiziska bankkontot med svenska Skatteverket.

Det finns även ramverk på plats som möjliggör manuella förfrågningar om skatterelaterade inkomst- och tillgångsuppgifter länder emellan. Svenska Skatteverket kan således sända förfrågningar om en viss persons eventuella inkomster till skattemyndigheten i ett annat land, där man misstänker att personen i fråga förvarar tillgångar.

Hittills har nuvarande regelverk främst varit fokuserade på mer traditionella tillgångar, såsom aktier, fonder, värdepapper och s.k. fiat-valuta. Som innehavare av kryptotillgångar har man alltså i stor utsträckning kunnat ”flyga under radarn”.

I takt med att kryptotillgångar blivit allt mer vanligt förekommande, både för institutionella investerare och privatpersoner, har ett behov identifierats att öka kontrollen av krypto-relaterade tillgångar och inkomster för beskattningsändamål.

Vad är DAC 8?

DAC 8 är namnet på ett lagstiftningspaket som utarbetats till största del av OECD, men som fått ställning som EU-direktiv, varvid Sverige som EU-medlemsland måste implementera direktivet i sin interna lagstiftning.

Den svenska regeringen har därför lagt ett lagförslag som innebär att två helt nya lagar tas fram: ”lagen om automatiskt utbyte av upplysningar om kryptotillgångar” och ”lagen om inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet om kryptotillgångar”. Lagförslaget innebär också vissa ändringar i bl.a. skatteförfarandelagen (SFL), avseende kontrolluppgifter.

De nya lagarna riktar sig mot kryptoexchanges. Sådana exchanges ska efter att lagen trätt i kraft registrera sig hos Skatteverket.

Antalet svenska exchanges är sannolikt ganska få, så det är inte säkert att lagarna får någon större effekt på svenska företag. Däremot blir effekten tydlig för svenska individer som har konton och kryptotillgångar hos exchanges i andra jurisdiktioner, eftersom Skatteverket framöver kommer få tillgång till långt mer uppgifter än tidigare.

Vilka konsekvenser får DAC 8 för svenskar som äger krypto?

Kryptoexchanges som omfattas av de nya reglerna blir skyldiga att inhämta information om i vilken stat eller i vilka stater deras användare är skattskyldiga. För svenska individer innebär detta att detaljerade uppgifter om samtliga transaktioner – såväl byten som överföringar mellan plånböcker, växling mot fiatvaluta och liknande – riskerar att lämnas direkt till Skatteverket.

För svenska privatpersoner som äger kryptotillgångar kan DAC 8 innebära omfattande konsekvenser, särskilt för dem som inte tidigare har redovisat sina kryptotransaktioner på ett korrekt sätt. De nya reglerna innebär att kryptoexchanges samlar in uppgifter om användare – både i egenskap av privatpersoner och som personer med bestämmande inflytande i företag – och vidarebefordrar dessa till Skatteverket.

Detta innebär en helt ny transparens gentemot svenska skattemyndigheter. Transaktioner som tidigare ofta förblev osynliga – exempelvis byten mellan olika kryptovalutor, överföringar mellan plånböcker eller växling till fiatvaluta – kommer nu att systematiskt rapporteras och kontrolleras. Även kryptocertifikat omfattas genom den vanliga kontrolluppgiftsskyldigheten i SFL.

Lagförslaget kan därmed innebära betydande risker för personer som inte varit öppna med sina kryptorelaterade inkomster. För dessa individer blir frågan akut om man bör överväga att lämna in en så kallad frivillig rättelse till Skatteverket, för att minska de retroaktiva riskerna. Skatteverket kan som huvudregel gå tillbaka sex år i tiden och besluta om ytterligare inkomstskatt, samtidigt som skattetillägg – i praktiken straffavgifter – kan påföras.

Utöver de ekonomiska riskerna finns även en reell fara för att ärenden kan leda till brottsutredningar och åtal för skattebrott, om Skatteverket bedömer att det rör sig om ett medvetet undanhållande av beskattningsbar inkomst.

Sammanfattningsvis innebär DAC 8 en ny verklighet för svenska kryptoinnehavare: det som tidigare kunde ”flyga under radarn” kommer framöver att ligga öppet för myndigheternas insyn. Den som inte redan nu ser över sina tidigare deklarationer riskerar att stå inför både stora ekonomiska konsekvenser och rättsliga processer.

Vad innebär DAC 8 för kryptoplattformar?

För Sverige-baserade kryptoexchanges innebär de nya lagarna att de måste registrera sig hos Skatteverket samt årligen inkomma med uppgifter om transaktioner och tillgångar deras användare utfört.

Det kommer alltså åläggas betydande administrativa skyldigheter på svenska exchanges, med möjlighet för Skatteverket att tillämpa olika typer av sanktioner i form av avgifter och liknande om regelverket inte följs.

Avslutande rekommendationer

För svenska privatpersoner med kryptotillgångar är det viktigt att redan nu förbereda sig på den ökade insyn som DAC 8 innebär. Om du inte tidigare deklarerat dina kryptotransaktioner korrekt kan det vara klokt att överväga en frivillig rättelse, för att minimera risken för retroaktiva krav, skattetillägg och i värsta fall brottsutredningar.

Samtidigt bör påpekas att det också finns lagliga skatteplaneringsalternativ för svenskar som vill avyttra kryptotillgångar till låg eller ingen beskattning. Vi kan bistå med rådgivning kring dessa alternativ, samt analysera om en frivillig rättelse är relevant i just din situation.